artsy chic

Ebba von Sydow har en bra krönika i Expressen om varför modebloggarna bloggar om samma plagg och bär samma outfits - vi svenskar vill gärna vill ha det så. Många modebloggare ser klonade ut och ärligt talat är många "dagens outfits" ganska trista. Men ändå gillar jag flera svenska modebloggar, följer åtminstone tre. För att jag är svensk antar jag. Samtidigt är det skönt med personer som Patricia Field, kanske världens bästa stylist som ibland ser ganska galen ut, som ogillar allt vad trender och likriktning heter. Är det så att när mode blir trendigt är det inte längre mode? Fast egentligen är det ju en ganska snobbig tanke. Låt folk se ut som de vill. Samtidigt är det lite förtryckande och ängsligt när det som är rätt är de plagg, märken och stilar som alla andra bär och köper.

I söndagens T Magazine, bilaga til New York Times, fanns en artikel om unga, amerikanska modebloggare. De kan inte köpa den där Miu Miu-väskan som vi snart 30-åringar har råd med eller åtminstone kanske kan spara till, men de är desto mer innovativa och kreativa med vad som finns att tillgå. I artikeln intervjuas Tavi, 12 år (12 år!), hjärnan bakom bloggen Style Rookie:

‘‘I like creating characters. Example: I’m wearing a long sweater, glasses and a colorful blazer. I am a 23-year-old living in D.C. and I like to visit quaint coffee shops. My mother died when I was 3, and my father remarried this woman who is always buying me perfume I never use.’’ Blir man inte lite stum?