artsy chic

...är en av mina favoritskribenter. Igår kväll satt jag och läste en dryg veckogammal DN-kultur och slogs återigen av hur skicklig och berörande han är. Eftersom jag inte hittar krönikan på dn.se är jag helt fräck och publicerar texten direkt här på bloggen:

En mild natt. Göran Rosenberg på sen promenad i ett nytt Amerika.

Klockan är två på morgonen i Amerika den 5 november och jag promenerar från det nybyggda Sverigehuset på bästa strandtomten i Washington DC till mitt hotell några kvarter längre bort. Natten är mild och det regnar lägg och Barack Obama har just valts till USA:s nästa president.

Jag har promenerat samma väg varje dag i snart en vecka nu och varje gång passerar jag en tiggare som sitter hopkurad och orörlig med en pappmugg utsträckt i luften. Han är vit och har tovigt skägg och en gråsmutsig täckjacka över en sliten t-shirt och jag får för mig att han är en Vietnamveteran som farit illa.

Det finns många tiggare i Washington DC, men just den här mannen har satt sig på en strategisk plats, vid ena fästet till en bro som jag inte kan undvika att passera, och han sitter alltid där, i samma position, orörlig.

Också nu, klockan två på natten den 5 november 2008.

Jag har aldrig gett honom något, tänkt att han är amerikanernas problem inte mitt. Dessutom härdat mitt kallsinne med att han röker. Folk som tigger ska köpa bröd för pengarna, inte cigaretter.

Nattluften genljuder av tutande bilar och glädjetjut. Händer med Obamaskyltar sträcks ut genom takluckor och sidoföntster. Grupper av ungdomar drar sjungande och stojande förbi på Pennsylvania Avenue i riktning mot Vita huset. Blickar glänser. Ansikten ler. Någon tar mig lätt i armen, som för att dra mig med.

Ja, natten är mild, människorna är milda och jag är på intet sätt oberörd.

Någonting stort har hänt i Amerika denna natt, och alla känner det, och alla ger sig ut i natten för att inte vara ensamma om att känna det, och alla söker varandras blickar för att börja försöka förstå vad det är, och jag känner att det här är natten då ett nytt Amerika faktsikt verkar möjligt, ett snällare och mildare Amerika, a kinder and gentler America.

Inte som den tomma valslogan George Bush den äldre en gång lanserade och svek, utan som den nyfödda politiska dröm som denna natt sakta börjar ta amerikanerna i besittning.

Gruppen av ungdomar drar vidare genom natten.

Jag vänder tillbaka över bron och lägger fem dollar i pappmuggen.

Den här natten är Amerikas tiggare också mitt problem.


Andra bloggare om USA, Göran Rosenberg, Barack Obama, Presidenvalet.